Nyheter

Som stolt sponsor presenterar vi nu Lovisa Modig, Torsbyskidåkaren som precis lagt skidorna på hyllan och storsatsar på löpning. Med en elitidrottskarriär inom längdåkning och landslaget bakom sig, satsar hon nu fullt ut på friidrotten. Den 30-åriga luletjejen Lovisa Modig bor sen flera år tillbaka i Torsby, tävlar för Torsby Löparklubb och tränas av Lars-Erik Nilsson, eller “Löpar-Nisse”, som till vardags är virkesköpare vid Fiskarheden i Torsby med stora meriter inom löpningen, bl a med nio SM-guld och innehavare av den tredje bästa tiden i Sverige på 10 000m genom tiderna. Lovisa, som avslutade sin skidsatsning i vintras, var bl a med och tog en andraplats i stafett vid världscupen i Lahtis 2021, och ett SM-silver i fristil 2021. Nu satsar hon helhjärtat på friidrott, löpning. Redan förra året tog hon SM-silver på 10 000m, SM-brons på 5000m och kom trea på Tjejmilen. I år blev det en fin tredje plats på Lidingöloppets tremil och kom trea även i år på Tjejmilen. I helgen springer Lovisa SM i terräng i Halmstad, 4 resp 10 km. Tillsammans med två andra tjejer bildar de ett starkt lag från Torsby Löparklubb. -Jag hoppas på bra resultat i SM, eftersom det är uttagningar mot NM som sedan kan ge EM-biljetter, säger Lovisa. Lovisa jobbar bl a som skogsentreprenör och planterar på uppdrag av privata skogsägare. Parallellt med löparsatsningen har hon ett par olika jobb för att finansiera idrottandet, bl a är hon skogsvårdsentreprenör.-Jag planterar på uppdrag av privata skogsägare, på våren och hösten, säger hon. Vad kommer Fiskarhedens stöttning betyda? -Den är ett värdefullt tillskott. Jag kommer ha mer möjligheter till träning och hjälp med resorna till tävlingar. Lovisa trivs i skogen. Här vistas hon gärna, inte bara på träning. Vad betyder skogen för dig? -Skogen betyder allt. Lugnet, att kunna plocka svamp, jaga och så tränar jag ju i skogen. Utan närhet till skogen vore det inte mycket… Lovisa Modig och Fiskarheden har flera tangeringspunkter: -Lovisa är en fin förebild för många, inte minst unga. Dessutom jobbar hon i samma bransch, som skogsentreprenör, och tränas av vår virkesköpare Lars-Erik. I Torsby sponsrar vi även SK Bore som har bra fart på barn- och ungdomsverksamheten, säger Per Limberg, råvaruchef vid Fiskarheden. Lovisa Modig tränas av Lars-Erik Nilsson, virkesköpare vid Fiskarheden.

Nu har vi producerat 10 000 bitar per timme! Och inte nog med det, två rekord slogs på samma dag, ett på dagskiftet och ett på kvällsskiftet. -Det är en laginsats och precis som sagts tidigare krävs det bra förutsättningar från hela produktionskedjan för att lyckas, berättar William Andersson, förman vid justerverket. Bra samarbete mellan skiftlagen och tydlig kommunikation kring de nya investeringarna är också bidragande orsaker till rekorden. Det är inte bara antalet bitar per timme som nått nya höjder. -Även kvaliteten blir ännu lite bättre, berättar Martin Eriksson, driftledare justerverk. Målet är nu att hålla den nya nivån över tid.-Men det finns mer att ge, nu tar vi sikte på kubikrekord, alltså producerad volym per timme, säger William Andersson. Stolt personal på justerverket, fr v: William Andersson , Ove Svensson, Emil Lew och David Nilsson.

Det pågår en diskussion om en trakt på privatägd mark i Leksands kommun som vi avverkar. Några personer från ideell naturvård anser det vara höga naturvärden på trakten, med bl a hotade arter. Här är fakta och kommentarer till detta:Efter noggrann naturvärdesbedömning i fält anmäldes trakten för avverkning 2021. Skogsstyrelsen meddelade att området kunde avverkas med hänsyn till både natur- och kulturmiljön och arterna samt genom att undanta vissa områden från avverkning. Både vi och Skogsstyrelsen har vid flera tillfällen fältbesökt området innan avverkningen. Ideella organisationer har överklagat avverkningsbeslutet i flera omgångar och till sist avslog Mark- och Miljödomstolen överklagandet och hänvisade till tidigare besked från Skogsstyrelsen att avverkning kan utföras med relevant hänsyn. Vi anser att vi har planerat noggrant och genomfört åtgärderna enligt gällande standard och andra relevanta regelverk. Vi respekterar och följer alla aktuella regler och bestämmelser för området som en del av vårt åtagande att balansera skogsbrukets behov med bevarandet av den omgivande miljön. För mer frågor om ärendet, kontakta vd Magnus Larsson, tel 0280-59 30 17

Ett stort renoveringsprojekt av torkarna har precis genomförts och nu blir torkresultatet jämnare med minimal sprickbildning på virket. De gamla torkarna på Fiskarheden byggdes 1992 och för några år sen kom åtgärdsbehoven eftersom de var gamla och slitna. Istället för att bygga nytt valde man att byta ut det gamla och renovera till nyskick, eller till och med ännu bättre. Ett stort renoveringsprojekt drogs igång och under det senaste året har åtgärderna avlöst varandra med bland annat fläktväggsbyte, takbyte med ny ventilation, förstärkning av innerväggar, målning och tätning, byte och uppdatering av takflaps (tätningen mellan virket och taket), byte av basningssystem och temperaturgivare. – Det blev ett mycket mer omfattande jobb än vi först trodde, berättar Lennart Holmer, torkskötare som jobbat på Fiskarheden sen 2004 på olika platser bl a i råsorteringen och som truckförare. ”Förr använde vi torken enbart för vissa dimensioner, vi kunde inte kontrollera klimatet i torkarna.” Nu blir torkresultatet ännu jämnare och sprickbildningen på virket minimal.” Valet att behålla den gamla betongkonstruktionen istället för att bygga nytt är förstås positivt även ur hållbarhetssynpunkt, liksom tillvaratagandet av den gamla plåten för återanvändning och förstärkning av innerväggen. Renoveringarna har utförts av både egen personal och entreprenörer. Men än är det inte riktigt klart. Det som återstår för att torkarna ska vara i absolut toppskick är portarna, som sannolikt kommer rustas eller bytas lite längre fram.

Hur mäter man höjden på ett träd? Hur gammalt är det? Och röjning av skogen, hur går det till? Vad innebär allemansrätten? Det fick ett 40-tal fjärde- och femteklasselever i Särna och Idre lära sig på Skogen i Skolan häromdagen. Eleverna fick prova på att borra i trädet och räkna ut åldern med vägledning av Ove Pettersson från Fiskarheden: Vi vill skapa ett intresse hos barn och unga och förmedla skogens alla möjligheter, både som rekreation men också som arbetsplats. Borrkärnan ger information om många saker som hur trädet har växt, om det utsatts för några skador och hur gammalt det är. Besparingsskogen ordnade med bussar från skolan till platsen för dagen, skogsmuseet Lomkällan. Lokala aktörer visade flera delar av skogsbruket ute på stationer och inne i museet fick eleverna se film om hur skogsbruket gick till förr. Skogen i Skolans uppdrag är att sprida kunskap om skogen och dess möjligheter. Skogen i Skolan förser skolorna med pedagogiska verktyg för att ge eleverna kunskap om skogen, verkar för kontakt mellan näringen och skolan med förankring i det omgivande samhället. Genom Skogen i Skolan har hundratusentals barn fått vistas i skogen och skapat en god relation till sin omgivande natur. Skogen i Skolan vill intressera ungdomar att söka sig till en utbildning och en yrkesbana inom skogssektorn.

Eftersom kolförrådet i marken är dubbelt så stort som i träden har farhågorna varit att markberedning ökar koldioxidutsläppen. Detta visar sig nu vara överdrivet och till och med felaktigt. Istället har markberedning en positiv effekt på klimatet, så länge den sker på mineraljordar och inte på torvmark. Markberedning förbättrar etableringen av plantan och ökar tillväxten på de växande träden, vilket istället ger ett ökat koldioxidupptag. Ett försök visar att omkring 10 resp 23 ton (harv resp högläggning) mer kol hade bundits in i skogen efter markberedning som en konsekvens av ökad tillväxt i trädbiomassan. Riktigt positiva nyheter alltså, markberedning är bra både för skogsproduktionen och klimatet. Resultatet presenterades nyligen på Skogforskdagarna av forskare Monika Strömgren, som hänvisade till flera vetenskapliga artiklar, se exempel nedan. Litteratur och rapporter: Stubbrapport.pdf (slu.se) Mjöfors K, Strömgren M, Nohrstedt, H-Ö, Gärdenäs AI (2015) Impact of site-preparation on soil-surface CO2 fluxes and litter decomposition in a clear-cut in Sweden. Silva Fennica 49 (5) 1403. Mjöfors K, Strömgren M, Nohrstedt H-Ö, Johansson M-B, Gärdenäs AI (2017) Indications that site preparation increases forest ecosystem carbon stocks in the long term. Scandinavian Journal of Forest Research, 32(8) 717-725. DOI: 10.1080/02827581.2017.1293152 Strömgren M, Mjöfors K, Olsson B A (2017) Soil-surface CO2 flux during the first 2 years after stump harvesting and site preparation in 14 Swedish forests. Scandinavian Journal of Forest Research 32(3) 213-221. DOI: 10.1080/02827581.2016.1221993