Nyheter

Hur mäter man höjden på ett träd? Hur gammalt är det? Och röjning av skogen, hur går det till? Vad innebär allemansrätten? Det fick ett 40-tal fjärde- och femteklasselever i Särna och Idre lära sig på Skogen i Skolan häromdagen. Eleverna fick prova på att borra i trädet och räkna ut åldern med vägledning av Ove Pettersson från Fiskarheden: Vi vill skapa ett intresse hos barn och unga och förmedla skogens alla möjligheter, både som rekreation men också som arbetsplats. Borrkärnan ger information om många saker som hur trädet har växt, om det utsatts för några skador och hur gammalt det är. Besparingsskogen ordnade med bussar från skolan till platsen för dagen, skogsmuseet Lomkällan. Lokala aktörer visade flera delar av skogsbruket ute på stationer och inne i museet fick eleverna se film om hur skogsbruket gick till förr. Skogen i Skolans uppdrag är att sprida kunskap om skogen och dess möjligheter. Skogen i Skolan förser skolorna med pedagogiska verktyg för att ge eleverna kunskap om skogen, verkar för kontakt mellan näringen och skolan med förankring i det omgivande samhället. Genom Skogen i Skolan har hundratusentals barn fått vistas i skogen och skapat en god relation till sin omgivande natur. Skogen i Skolan vill intressera ungdomar att söka sig till en utbildning och en yrkesbana inom skogssektorn.

Eftersom kolförrådet i marken är dubbelt så stort som i träden har farhågorna varit att markberedning ökar koldioxidutsläppen. Detta visar sig nu vara överdrivet och till och med felaktigt. Istället har markberedning en positiv effekt på klimatet, så länge den sker på mineraljordar och inte på torvmark. Markberedning förbättrar etableringen av plantan och ökar tillväxten på de växande träden, vilket istället ger ett ökat koldioxidupptag. Ett försök visar att omkring 10 resp 23 ton (harv resp högläggning) mer kol hade bundits in i skogen efter markberedning som en konsekvens av ökad tillväxt i trädbiomassan. Riktigt positiva nyheter alltså, markberedning är bra både för skogsproduktionen och klimatet. Resultatet presenterades nyligen på Skogforskdagarna av forskare Monika Strömgren, som hänvisade till flera vetenskapliga artiklar, se exempel nedan. Litteratur och rapporter: Stubbrapport.pdf (slu.se) Mjöfors K, Strömgren M, Nohrstedt, H-Ö, Gärdenäs AI (2015) Impact of site-preparation on soil-surface CO2 fluxes and litter decomposition in a clear-cut in Sweden. Silva Fennica 49 (5) 1403. Mjöfors K, Strömgren M, Nohrstedt H-Ö, Johansson M-B, Gärdenäs AI (2017) Indications that site preparation increases forest ecosystem carbon stocks in the long term. Scandinavian Journal of Forest Research, 32(8) 717-725. DOI: 10.1080/02827581.2017.1293152 Strömgren M, Mjöfors K, Olsson B A (2017) Soil-surface CO2 flux during the first 2 years after stump harvesting and site preparation in 14 Swedish forests. Scandinavian Journal of Forest Research 32(3) 213-221. DOI: 10.1080/02827581.2016.1221993

Fiskarheden breddar sig och utökar sortimentet med styrkesorterat, eller hållfasthetssorterat virke. Det här innebär försäljning till nya kunder inom byggsektorn för bland annat limträ, takstolar mm. För detta ändamål installeras en ny maskin på justerverket, Viscan+, som mäter densiteten (hållfastheten) på virket. Maskinen fungerar så att den knackar på plankan och mäter resonansen med hjälp av laser. Hög täthet på årsringarna ger hög resonans (hållfasthet). Inom kort kommer berörd personal på justerverket utbildas.

Vi säger välkommen till vår nye virkesköpare Stefan Eriksson, som förstärker gänget i Mora. Till honom kan du vända dig om du vill ha råd i skogliga frågor eller hjälp med avverkning i områdena Rättvik, Leksand och Siljansnäs. Stefan härstammar från Sörsjön och bor i Nusnäs med fyra barn och en blivande fru. På fritiden gillar han i första hand att umgås med familjen. Därutöver tar jakt och hundar all ledig tid, med en kennel på tre jämthundar och två drevrar. På den lilla tid som eventuellt blir över klämmer Stefan in knivmakeri, jaktknivar. Du når Stefan på tel 072-217 25 88 och mail stefan.eriksson@fiskarheden.se

Sanna Beronius brinner för dragkampssporten och trots sina 14 år har hon redan hunnit vinna 4 SM-guld. -Det roligaste med dragkamp är gemenskapen i laget, jag älskar vårt lag, det är jättekul att åka på träningar och tävlingar tillsammans, säger Sanna. ”Sen är själva sporten väldigt rolig. Man samarbetar på ett annat sätt än i många andra sporter. Alla måste hjälpas åt på samma rep.” Vad är målet?– Jag siktar på att komma så långt jag kan med sporten. Att bli så bra som möjligt. Sanna tränar och tävlar redan mycket, 4 träningar per vecka med klubben Brunnsbergs IF, som håller väldigt hög nivå där många är med i landslaget.– Varje vecka är det en intervallträning med löpning, en fysträning med styrka och två dragträningar, berättar hon. Tävlingarna dras i olika viktklasser, en maxvikt för 8 pers/lag för dam resp herr. I årets SM vann klubben flera guld och silver. Det är också flera internationella elittävlingar, hittills i år har de varit till Belgien, Lettland och i helgen blir det Tyskland. Om två veckor är det VM i Schweiz. Eftersom åldersgränsen för seniorklassen är 16 år kan inte Sanna vara med i Brunnsbergs damlag utan drar istället ihop med ett belgiskt lag i U19 dam och med Brunnsbergs lag i U19 mix i klubblags-VM.Vi på Fiskarheden stöttar Sanna och hela laget, och håller tummarna både på VM och andra tävlingar framåt. Sanna Beronius tvåa fr v på repet. Fiskarheden stöttar Sanna Beronius och Brunnsbergs IF dragkamp.

En utmanande omvärldssituation manar oss att lägga fokus på att förädla den lokala verksamheten. Möjligheten används för arbete mot att bli självförsörjande gällande elförbrukning. Text från Siljan News – Läs originalartikel här! Under 2022 har Fiskarheden varit snabba på bollen gällande elektrifiering genom att bygga 76 laddpunkter för anställdas och besökares elbilar. Ett steg för att möta den förväntade ökningen av efterfrågan på elbilsladdning. Nu tar man nästa, betydligt större steg i arbetet kring att optimera energiförsörjningen. Att vara självförsörjande inom elproduktionen är vanligt bland pappersbruk, men som sågverk ligger Fiskarheden Trävaru AB i framkant med sina planer. Företaget som just avverkat sitt stora 100-årsjubileum fortsätter att utvecklas och att vara nyskapande. — Det är ovanligt i Sverige och Skandinavien men vanligare i Centraleuropa där elpriset av tradition är högre, berättar Magnus Larsson, VD Fiskarheden Trävaru AB. Man ser nu över vilken teknik som skulle kunna användas och vilka investeringar som är rimliga. Ett värmekraftverk är det troligaste alternativet där man kan återvinna företagets egna biprodukter för att omvandla till energi. Nästa steg är att se över om en ny anläggning ska sättas upp, hur stor den i så fall ska vara och vilken mängd ström kan komma att producera. VD Magnus Larsson ser idag ett rimligt första steg som att försörja cirka 50-60 procent av företagets elförsörjning på egen hand. — Vi skulle kunna vara helt självförsäljande om tre till tio år. Ju förr desto bättre. Det beror på konjunkturer och elpriserna framöver hur aktuellt behovet blir. I teorin skulle det kunna gå på 30 månader men det skulle innebära investeringar på en orimlig nivå, säger Magnus Larsson, VD. Skulle man då kunna tänka sig att Fiskarhedens elproduktion kan spilla över även till andra verksamheter i närområdet? Svaret är ja, på sätt och vis. — När verksamheten är igång kommer den att förbruka all el vi skapar men när produktionen står still, under nattetid exempelvis, skapas ett överskott, berättar Magnus Larsson. Text: Viktoria Åkesson Forsman, Siljan news