När du gallrar investerar du i skogens framtid. Att gallra skogen höjer värdet genom att skapa grövre och mer värdefulla träd, vilket ger mer timmer till kommande avverkning.
Vid gallring, slutavverkning och andra skogsskötselåtgärder använder vi endast PEFC-certifierade entreprenörer. För oss är det viktigt att ta hänsyn till både närmiljön och att lämna så lite avtryck för kommande generationer som möjligt.
Gallringen utförs i regel som en kvalitetsinriktad låggallring. Man tar bort klena, skadade, krokiga, kvistiga träd och olämpliga trädslag för marken. Produktionen överförs på de grövre, friskare träden och då får beståndet lättare att klara ev framtida snöbrott och stormfällningar.
Gallring görs i regel två gånger under trädens omloppstid. När skogen är så tät att krontaket sluter sig brukar det vara dags att gallra. Första gallringen genomförs när träden är ca 30-50 år och nästa gallring ca 10-15 år senare. I första röjningen och första gallringen skapar du förutsättningarna för framtidens bestånd. En kvalitetsinriktad låggallring prioriterar beståndets tillväxt och gör att det blir bättre netto i framtida gallring och slutavverkning.
Inför en gallring görs ett fältbesök. Under fältbesöket taxerar man skogen och ser över om områden ska undantas från gallringen. För att upprätthålla den biologiska mångfalden i skogen sparar man kantzoner, hänsynsytor, trädgrupper, lågor, naturvårdsträd och tar hänsyn till fornlämningar och kulturmiljöhänsyn. Området detaljplaneras där gränser, basvägar och andra ytor som ska sparas slitslas ut. Är det mycket underväxt i beståndet utförs en förrensning. Utifrån all den information som inhämtats skapas ett traktdirektiv med karta som maskinföraren ska utföra arbetet efter.
Skördarna har en dator som mäter alla längder, diametrar och volymer. I skördardatorn finns virkesprislistor för alla sortiment. Skördaren gör en värdeaptering, dvs tar ut de kvaliteter, längder, diametrar och sortiment som är bäst betalda. Vid skador och krökar gör föraren sk tvångskapningar. Mätsystemet kalibreras dagligen så att inga systematiska fel förekommer.
När skogen är avverkningsmogen kan man slutavverka den. Den måste ha uppnått lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning enligt Skogsvårdslagen. Inför en slutavverkning görs ett fältbesök. Under fältbesöket taxerar man skogen och ser över om områden ska undantas från avverkningen. För att bevara den biologiska mångfalden i skogen sparar man kantzoner, hänsynsytor, trädgrupper, lågor, naturvårdsträd och tar hänsyn till fornlämningar och kulturmiljöer. Man planerar för och gör val av föryngringsmetod. Ska det planteras, lämnas fröträd eller skärm, vilken markberedningsmetod och vilket trädslag ska det vara? Området detaljplaneras där gränser, basvägar och andra ytor snitslas ut.
Anmälan om avverkning görs och skickas till Skogsstyrelsen minst 6 veckor innan avverkningen påbörjas. Om det är mycket underväxt i beståndet utförs en förrensning. Ett traktdirektiv med karta görs där all viktig information förs vidare till maskinföraren. Slutavverkningen utförs under lämplig årstid. Skördaren mäter alla längder, diametrar och volymer med hjälp av dator. Där finns virkesprislistor för alla sortiment. Skördaren gör en värdeaptering, det vill säga tar ut de kvaliteter, längder, diametrar och sortiment som är bäst betalda. Vid skador och krökar gör föraren sk tvångskapningar. Mätsystemet kalibreras dagligen så att inga systematiska fel förekommer. Uppföljning görs efter både gallring och slutavverkning där kvaliteten på arbetet kontrolleras.
Markberedning utförs i regel andra barmarkssäsongen efter avverkningen.
Ta kontakt med en virkesköpare nära dig, så får du veta mer.